En vecka in på valåret bjuder tidningen Metro på krigsrubriker från motståndarlaget. Bokstavligen. "Hemlig plan: De vill peta Sahlin". Frågan jag och många med mig ställer oss är lika given som oakademisk - hur dum får man bli?

Inte dum på det sättet att Margot Wallström vore en dålig statsministerkandidat givet alternativen. Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, han deckarförfattaren.... Bodström och så Lars Ohly (den ende partiledaren som inte längre är kommunist). De framstår alla som förhandlingsbara alternativ till Mona Sahlin. I en annan tid, förstås.

Inte alls så att Socialdemokraterna har en bra statsministerkandidat i Mona Sahlin. Men har man en gång spänt för ekipaget med en halt och lytt ledarhäst så får man stå sitt kast. Man går inte ut i en förgiftad ledarstrid under valåret. Ett av mina säkra stalltips är nog att man inte ska göra det något annat år heller.

Valåret är ju naturligt känsligt. På högkvarteren är många spattiga och räds allt slags djävulstyg som kan tänkas komma ifrån konkurrenterna. Ska någon göra något nytt? Är det någon som har ett genidrag på gång. Kommer någon att tjuvstarta? Kommer någon att smyga upp längs sidorna? Kommer någon att galoppera?